Uppfödning av Irländsk Röd Setter

 

 

 

Nyheter 2010

 

 

 

December 2010

Rätt och fel i uppfödarvärlden
 


I Författarkullen som är född 2005, min första kull efter Dubliner Irrisistible och Asoftwind of the Golden vale, har följande fel uppkommit :

3 individer med grav epilepsi. (1 avlivad)
3 individer med Atopi (allergi) varav 2 svåra.
3 hundar med C höfter
1 hund med D höfter (Avlivad)
1 Magomvridning

Det är den informationen jag har idag om denna kullen. Chiquita och Amigo som är från kullen och som vi äger själva har båda atopi och Chiquita har C på höfterna. Chiquita kommer aldrig att gå till avel som ni förstår och Amigo är kryptokid så då löste sig på ett naturligt sätt. Jag är glad att det blev så med de individerna som vi behöll för när jag planerade att para Chiquita visste jag vare sig om hennes atopi eller om de sjuka syskonen. Idag tackar jag min lyckliga stjärna att det gick som det gick med denna underbara hund. Hon har gett oss mycket glädje i utställningsringarna men är idag helt avställd pga. av att alla mediciner tagit så hårt på hennes kropp.

Man kan undra varför jag väljer att ta upp detta nu?
Jag kan inte förklara det på något annat sätt än att jag fick nog! Jag fick nog av denna uppfödarvärld där man talar illa om varandra och döljer information, inte skickar in röntgenplåtar osv. osv. Det är inte den människan jag är eller vill vara. Jag talar om vad jag har i denna kullen, men inte om andras hundar. Vill ni veta om andras hundar får ni vända er till dem själva, vill ni veta om mina hundar så kommer jag alltid att sträva efter att vara så ärlig som möjligt, det jag vet talar jag om men därmed inte sagt att inte jag kommer att få sjukdomar på mina framtida kullar. Men jag kommer att ha rent mjöl i påsen och jag kommer kunna säga att jag har gjort så gott jag kan och det här och det här finns i våra blodslinjer. Sedan är det upp till dig att göra valet att använda hundar från mig eller köpa hundar från mig. Men jag anser inte att det valet är mitt att göra. Jag vet att jag riskerar att ta slut på hela kenneln och vår framtida avel, jag vet också att detta kommer få föga effekt i övriga uppfödarvärlden. Människor kommer inte att helt plötsligt bli ärliga och öppna, man kommer att sträva att sabotera för varenda hund som finns i dessa stamtavlor. Jag vet detta men jag gör det ändå. För jag vägrar att tro att jag är den ende som vill ha ett öppnare klimat och som vill kunna vara stolt över vår ras om trettio år. Kanske andra vågar följa mitt exempel, kanske tycker folk att jag är tokig som går ut med detta men då får det vara så. Då har jag i alla fall försökt att förändra ”världen”.

Jag är inte så naiv så att jag inte förstår att det alltid kommer att finnas sjukdomar i alla linjer och i de flesta kombinationer, men när det går över till att vara ett problem snarare än ett enstaka fall då måste man ta det på fullaste allvar. Idag råder ett klimat i hela uppfödarvärlden där man ska dölja alla defekter och problem som uppstår på ens linjer allt för att få parningar och sälja sina valpar. Men om jag som uppfödare inte får all information från den andre hundägaren hur ska jag då kunna göra ett val, valet om jag vill göra en kombination eller inte? Valet om jag är beredd att ta en eventuell risk eller inte? Ibland kräver aveln att vi tar risker för att det kan innebära andra goda saker för rasen och så kommer det alltid vara. Ibland gör man kombinationer där alla förutsättningar finns för att få en felfri kull men ändå blir det fel. Ibland gör man riskfyllda kombinationer som går helt felfritt, och så kommer det också alltid att vara. Jag vet att den felfria kullen nästan aldrig existerar.

Alla uppfödare är nog överens om att den felfria kullen är ovanlig. Trots detta är det aldrig någon uppfödare som har haft några problem med någonting när man frågar dem!!!

Det är inte en misslyckad kull som förstör rasen, det är när samma misstag begås gång på gång som man förstör den på sikt. Enda sättet att undvika att det upprepas, allt för många gånger, är att vara ärlig och gå ut med vad man har fått för defekter i sin kull. Då kan vi kanske undvika att andra gör om samma misstag eller ”dubblar” defekterna genom att para två individer med samma dåliga anlag. Det här är vad som kom av min kombination Bonita och Magnus. Kanske var det kombinationen av just dessa två underbara och högt älskade hundar som ligger till grund för problemen eller så var det helt enkelt otur, det kan inte jag svara på. Tyvärr är det alltid hanen som får skulden för allt, också ett intressant fenomen inom uppfödning men det är en helt annan diskussion som vi inte ska ha här. De hundar som finns i stamtavlan finns i mängder av hundar i Sverige och så är läget idag. Så därför viktigare att vi gör det absolut bästa vi kan.

Ni valpköpare som blir oroliga är mer än välkomna att ringa mig, jag förklarar gärna för er hur det ligger till. Ni som bara vill ha skvaller och höra härliga detaljer, håll er undan! Ni som vill veta mer om MINA hundar är välkomna att kontakta mig.

Mvh Wanja Jorge-Blanchot
Kennel Min-Min Light
 


6 NOVEMBER

Vi har under denna månad haft valpträff vilket var väldigt roligt. Vi lyckades att samla ihop 5 valpar ( 2 är ju våra) iallafall men vi gör om det nästa år och hoppas då på ett större gäng. Vi tyckte det var så roligt att träffa alla igen, och alla verkar så nöjda med sina små valpar vilket är målet för oss såklart. Paco, Selma och Logan är alla tre väldigt harmoniska hundar med supertrevligt temperament! De har utvecklats precis som vi har velat och de har blivit just de individer som vi faktiskt trodde att de skulle bli. Alla blev trimmade först för att få gå vidare sen och leka med sina syskon. Då passade vi tvåbenta på att äta lite mat och sitta och prata om ja...hundar såklart! Efter maten var det dax för lite foton....trodde jag ja! Det var lättare sagt än gjort, dessa tre stjärnor totalt vägrade att ställa sig, så efter en lång stund gav vi upp. Ni får hålla tillgodo med de foton som blev, det var som sagt en utmaning att få till dem :))

Ni som var där, om ni har tagit fler foton så får ni gärna skicka dem till mig!!!

Paco
 
Selma
 
Logan
 
Logan, Pancho och Paco
 
 
Sen har vi tagit kort idag på våra taggar, vi passade på  när solen sken. De har även ställt inofficiellt ett par gånger nu och de skötte sig exemplariskt! Förra helgen vann Tequila sin klass, och sedan BIM. Pancho åkte däremot ut, han föll inte domaren i smaken. Men båda hade kul och det är huvudsaken.
 
Tequila 6 månader
 
Tequila
 
Pancho 6 månader
 
Pancho
 
Amigo och Paloma

 

3 OKTOBER

Alla i x-menkullen har fått egna album, se galleriet och under hundar.

Nu är hösten här och våra små valpar är nu drygt 5 månader gamla, tiden går fort när man har roligt! Nu tycker jag att valparna mest liknar älgkalvar men det brukar rätta till sig med tiden haha! Alla syskonen har det bra och alla verkar trivas med sina nya familjer. Vissa av valparna har nu börjat valpkurser och det tycker jag är väldigt bra. X-men kullens föräldrar är ju båda två väldigt framåt och arbetsvilliga så det är en mycket god idé att träna de små från början, så undviker man vanliga unghundsproblem. Just nu håller jag på att lära lille Pancho att apportera posten....det går sådär måste jag erkänna! Den går liksom i sönder om man säger så, men vi har hemskt roligt på vägen och Pancho är så lätt att motivera och svarar direkt på beröm. Han har mycket lätt att lära och det tror jag att hela kullen har, bara man hittar det som funkar på ens egna hund. Vissa fungerar bäst med godis som belöning, andra fungerar det inte alls med godis på för det blir alldeles för  roligt så att de blockerar sig. Andra fungerar det inte att berömma för glatt utan det räcker med ett lugnare bra. Som sagt, man får försöka hitta sin hunds bästa nivå för positiv förstärkning. Just nu håller valparna att gå in i första könsmognaden och då kan det vara mycket svårt att lära dem något nytt det måste man vara medveten om. Håll upp ett tag i sådana fall och återuppta träningen när hunden stabiliserat sig för denna gången.

Vi har fått foton ifrån Logan som hälsar att han har det mycket bra. Bilderna kom redan i augusti men jag har varit dålig som vanligt på att uppdatera, men nu kan ni hålla tillgodo med dem iallafall. Vi har också haft besök från vår lilla Carmen från norr och hon var precis så ljuvlig som när hon flyttade. En fin dam som vi tycker har alla möjligheter till att utvecklas till en vacker tik och som framförallt har det trevliga temperamentet som vi eftersträvar på alla våra valpar. Pancho och Tequila tyckte det var hemskt roligt med besök från sin syster och hälsar att de gärna ser att fler kommer på besök. Vi har planerat in en valpträff den 24 oktober efter mycket om och men. Det var inte så lätt att få ihop ett datum då många kunde träffas, så vi återgick till det ursprungliga datumet alltså 24 OKTOBER!! Alla från x-men kullen är hjärtligt välkomna, men självklart ifrån Författarkullen också om ni har vägarna förbi. Vi ser gärna att ni anmäler er så snart som möjligt!

Ha det bra i höstrusket!

Logan har så passande namn: Wolverine, han har ju till och med tofsarna som filmkaraktären har :-)

Logan
 
Carmen och Pancho
 
Rico, Pancho och Amigo kampar om en pinne
 
Tequila
 
 

6 AUGUSTI

En hel månad har gått sedan jag uppdaterade hemsidan, jag ska försöka skärpa mig. Alla valparna har flyttat till sina hem inklusive svart hane som vi hade kvar längst. Det är nästan lite tomt och öde i huset då vi bara har två valpar kvar som röjer runt. Men vi planerar att ha en träff här framöver framåt hösten så att vi får se de små liven och alla härliga valpköpare! Pancho och Tequila växer så det knakar men är väldigt olika till sättet. Pancho tänker mycket, är lugn (ja när han inte leker med Paloma eller Tequila då förstås), och mycket morgontrött! Tequila är däremot pigg som en mört, hon är precis som Samba var som valp. Man kan tydligen inte gå omkring....nej nej, man måste springa som en tok med svansen hysteriskt viftande! Morgontrött eller trött överhuvudtaget verkar hon inte veta existerar. Hon är mycket lik Samba till sättet denna dam, medan Pancho är mycket mer Mio (som han var när han var valp, en lugn herre som satt kvar där man lämnade honom). Pancho är galen i godis, Tequila är kort och gott galen haha! Vi är tokiga i båda två och det ska bli så roligt att se dem växa upp till en förhoppningsvis stilig herre och en vacker dam!

Som jag nämnde här ovan flyttade svart hane för ett par veckor sedan till Lidköping till Ulf och Berith. Även lila tik har flyttat sedan sist. Lila tik bor sedan början av juli numera i Malmö  hos matte Ulrika och lillmatte Engla.  Lilla Engla tyckte att valpen skulle heta inget mindre än....Engla, men det tyckte mamma Ulrika var en sådär bra idé så hon fick heta Lillis. Jag tror nog att lillmatte tycker det är ett ok namn nu.

Logan med sin matte Berith och husse Ulf.
 
Lillis tillsammans med lillmatte Engla och stormatte Ulrika.

Grön hane har fått ett namn (ja det var ju länge sedan förståss) Julio och Maria blev inte imponerade av vad vi brukade kalla honom på skoj: Hulken, så det fick bli ett annat mycket fint namn istället : Paco!  Hulken...nej förlåt PACO är en duktig lugn hund enligt matte och husse, och han har redan lärt sig att ställa inget mindre än huggorm. Paco vägrade plötsligt att gå ett enda steg och matte förstod inte varför förrän hon tar ett steg fram och ser en orm!!!! Gissa om matte och hund snabbt tog sig därifrån?! Jo jo en mycket intelligent hund det där haha! Matte har också mailat bilder på Paco som ni ser!

 
Paco och husse Julio.
 
 
                                 
 
Paco funderar.
 
Vi har också fått brev från Selmas ägare och ett fiiiint brev från lillmatte Sophie som gjorde oss så glada. Vår fina rosa tik (Selma) har det väldigt bra!
 
Selma med sin underbara blick!!

Det är så roligt när ni skickar foton, fortsätt gärna med det. Och här har ni lite foton som jag tog innan alla valparna flyttat!

Lillis och katten Douglas
 
Lillis
 
Rocky
 
Tequila, Selma och Carmen.
 
 

6 JULI

I skrivandes stund har fyra valpar flyttat och om två dagar flyttar den femte. Vi hoppas och tror att de små får det bra hos sina nya familjer. Kvar hos oss bor idag Pancho, Tequila och en liten kille till som är till salu. Pancho och Tequila är de två som kommer att bo kvar hos oss. Vi är supernöjda med hela kullen, både till temperament och utseende. Det har varit väldigt svårt att välja ut de två som skulle bo kvar och det är alltid ett gott betyg på kullen. Samba är nu trött på sina barn och tycker att det är toppen att så många flyttat, Paloma däremot tycker det är mycket tråkigt. Hon har varit den som lekt mest med de små den senaste tiden och vaktat dem väldigt noga. Det är roligt att se henne med valparna, vi tror att hon kommer bli en mycket bra mamma när det väl blir dags. 

Vi har fortfarande en fin kille till salu. Han är en kopia av sin faster Paloma, han pratar hela tiden precis som hon och har samma uppsyn som henne. Han är den som var först med att låta i lådan, som har varit mest framåt hela tiden och helt orädd. Hans temperament är precis så som jag vill att det ska vara hos en setter. Exteriört tycker vi mycket om honom så vill man ställa ut så blir vi mer än glada, men det är inte något krav. Det är däremot ett krav att man ger honom all kärlek som man bara kan, för han är en fantastisk underbar krabat! Så här såg han ut vid nio veckors ålder. (Idag är de tio veckor gamla) Se mer under Valpkullar

Hör av er om ni är intresserade av vår kille, Min-Min Light Wolverine.

 

Orange tik som numera inte kallas just orange tik utan Carmen har fått en egen liten blogg. Gå in och titta på matte Gabriellas blogg och följ lilla Carmens liv : http://mittlivsomcarmen.blogspot.com/

Här är ett foto på Carmen och hennes matte Gabriella och husse Hans. Idag bor lilla Carmen i Överkalix.

 

 

Vit hane som numera heter Rocky har flyttat till sin familj i Hällekis, där han fyller huset med bus efter vad jag förstår på husse Stefan. Husse garanterar också att Rocky redan är en mycket bortskämd setterpojk precis som Stefan vill ha det!

 

Rosa tik numera kallad Selma har hamnat hos en familjen Olsson i Uddevalla, där hon kommer att få uppleva inte bara hundliv utan också kattliv, då familjen älskar både hund och katt. Vi har ju själva två katter så det blir nog inga problem då Selma redan är van vid Douglas (vår ene katt) dryga attityd. Selma är den lilla settern insvept i den röda filten, hon är mycket avslappnad här vilket är lite missvisande då hon är ett energiknippe normalt sett haha!

 

Grön hane...hmm han har ännu inget namn så vi får kalla honom Hulken. Han har iallafall flyttat till Malmö till ett härligt par Maria och Julio. Grön hane kommer att få det så bra här och det känns skönt att han kommer att gästspela i Göteborg då och då så att man får se honom ibland.

 

Lila tik flyttar i veckan så snart har vi bara tre kvar vilket både är skönt och sorgligt. Andra halvan av Kennel Min-Min Light (min mor Marie-Jo) är den som kommer att sakna dem mest då det är hon som levt med dem natt och dag. Jag har haft eftermiddagarna och kvällarna men markservicen är det mamma som skött. Hon har gjort ett fantastiskt jobb med kullen, sett till att de är friska och krya, tjocka och goa, och att var och en av dem fått uppmärksamhet varenda dag. Hon har dessutom samtidigt tagit hand om de 5 vuxna när vi andra varit på arbetet. Man kan kalla henne Kvinnan som talar med hundar haha!

Jag och mamma..och ja vi är mycket lika vi vet!
 

20 JUNI - NYA FOTON.

Jag tror nog att det finns några valpköpare där ute som längtar efter att få hem sin lilla valp! Varsågoda här har ni lite foton att titta på så länge!!

Svart hane

Rosa tik
 
Påminner mig så om sin faster! Rosa tik.
 
 
Röd tik.
 
 
Såååå söt...han är så lik sin morfar Magnus!
 
Kärlek!
 
Vi älskar deras huvuden...så söta!
 
En liten tjej.
 
Paloma leker fint med sina brorsbarn!
 
Samba med valparna.


14 JUNI - NU HAR VI ÄNTLIGEN TAGIT LITE STÅ-BILDER...HÅLL TILL GODO!

Blå kille:

 

Grön kille:

 

Vit kille:

 

Svart kille:

 

Orange flicka:

 

Röd flicka:

 

Rosa flicka:

 

Lila flicka:

Vi älskar er allihopa...önskar man kunde behålla alla 8 :))

 


 

3 JUNI - MASSOR AV NYA FOTON PÅ VALPARNA!

Nu är de 5 veckor gamla och har börjat utforska vår trädgård. De är så obekymrade dessa valpar. Första gången de var ute i gräset var de inget annat än nyfikna på världen. Att det åkte bilar utanför brydde de sig inte om alls, utan var bara glada och positiva hela tiden. Jag älskar den mentaliteten de verkar ha, orädda och trygga till sättet. Sedan vet även jag att det kan ändras på vägen, men överlag tycker jag att kullen verkar vara mycket stabil. När de är ute i trädgården i inhägnaden så har de  livvakter som vakar över dem. De vuxna tar verkligen sitt ansvar för flocken, kanske lite för mycket ibland till och med. Alla tycker om valparna, ja även Amigo fast han knorrar ibland när de är alldeles för närgångna. Snart ska vi försöka ta uppställningsbilder så surfa in på sidan snart igen!

Fyra bodyguards, den femte är i inhägnaden.
 
 
 
 
Amigo med en lite plutt.
 
 
 
 
 
 
 
Gammal möter ung...han är mitt allt den gamle mannen.
 
 
 
 

27 MAJ - VALPARNA HAR FLYTTAT....TILL VARDAGSRUMMET!

Nu är valparna så stora att det är dax att flytta till större, den lilla valplådan räcker inte till längre. Vi har byggt en stor valphage som vi satt i vardagsrummet med anslutning till altanen. Än så länge får de nöja sig med hagen och snart kommer de att få uppleva altanen och trädgården, men vi tar en sak i taget. Jag tycker att det är så intressant att se hur de reagerar på nya miljöer, men dessa valpar är ju så coola att inte något verkar beröra dem, det är snarare tvärtom. De tyckte det var toppen att få flytta till större, plastgolvet var inte några problem heller. De andra vovvarna är mycket nyfikna på vad som händer i vardagsrummet och de har alla varit inne i hagen, men så snart valparna flyttade dit så var det dock inte intressant längre. Samba tycker också att det är toppen med hagen, då hon kan sticka iväg till de andra rummen när hon vill. Tidigare då valplådan var i sovrummet hade vi avgränsat så att de andra hundarna inte skulle komma in, varpå Samba såklart inte heller kom ut utan hon fick vara tillsammans med sina barn och oss. Men som sagt nu känner hon sig mycket friare när hon kan komma och gå som hon vill. Vi har filmat den första stunden i den nya hagen för att kunna dela med oss med er!

 

Svart hane tycker det är hemskt roligt med den nya hagen.
 

24 MAJ - NYA FOTON PÅ VALPARNA!

Nu är de snart 4 veckor gamla och alla mår väldigt bra. De börjar bli individer så smått men det är fortfarande väldigt tidigt att gissa på hur de kommer att utvecklas. Snart kommer de att flytta ut i stora världen....vardagsrummet! Valphagen ska bara byggas ihop och så snart det är gjort kommer de att få flytta hemifrån valplådan. Det är så härligt att vi har fått lite värme här på västkusten nu, för det betyder bland annat att de små kommer kunna vara ute i trädgården ganska snart trots att de är små fortfarande. Jag längtar så efter att få se deras reaktion första gången de får gå på gräs. Som ni kanske förstår så har vi mest valpbilder men jag kunde inte låta bli att lägga in bilden på Amigo när han ligger i fåtöljen och njuter av livet.

Mycket mätta valpar!

 

16 MAJ - ÄNNU MER BILDER & FILM MED DE SMÅ!

 

LITE NYA BILDER PÅ DE SMÅ LIVEN & EN LITEN FILM!

Idag är valparna 2 veckor gamla exakt, och idag har de haft köttfärs premiär! Herrejösses, köttfärsen hamnade högt och lågt, men alla tyckte mycket om det. Det var endast en som var lite mer svårövertalad än de andra, men när han väl insåg vad som bjöds på så blev han helt tokig. Vissa har öppnat sina små ögon litegrann, och alla har börjat ställa sig upp och försökt sig på sina första stapplande steg. Nu är de så härliga att titta på det händer så mycket med dem för varje sekund som går. Man kan också börja ana sig till hur de är till sättet. Vissa är helt klart mer envisa än andra, vissa är mer högljuda än andra, den ene äter mer, den andre är mer fundersam. Det ska bli roligt att se om jag verkligen har rätt i mina aningar. Här nedan har ni två videoklipp där ni kan se dem "in action", och såklart så har jag uppdaterat med vanliga bilder också.

 

 

Valparna växer och frodas!

Valparna mår bra och Samba likaså men hon är trött på att bara vara mamma hela tiden. Igår försökte hon få igång resten av flocken att leka med en leksak med henne. Hon har helt enkelt tråkigt den lilla damen, det är likt vår Samba det. Idag fick vi veta att ännu ett syskon till Mio och Paloma är röntgat med fria höfter. Nu är det hela 11 st röntgade (både i Sverige och utomlands) som har HD resultat A eller B!!!! Grattis Karin till Amys fina resultat, och självklart grattis till uppfödarna till dessa exemplar, Kennel Dubliner! Det känns mer än bra att just Mio är dessa små knoddars pappa.

Vi har tagit lite nya foton:


Lite nya bilder på familjen efter 6 dagar i världen!

Som ni säkert kan se så är Samba väldigt trött...stackars liten det har ju bara gått 6 dagar, hon kommer bli mycket tröttare på dem än så!


Nu har de anlänt...4 flickor och 4 pojkar!

Onsdagen den 28/4 kl 11,00 kom den förste lilla flickan, sedan kom resten med en rasande fart. Samba har snabbt funnit sig i sina nya roll som "ensamstående mamma" till 8 små valpar, men ibland ser man på henne att hon tycker det är lite jobbigt, ja vem hade inte tyckt det? Valparna mår bra. De är tjocka och goa, och vi vakar över dem dag som natt. Man får ju se till att de är nöjda och att trötta Samba inte lägger sig på dem. I skrivandets stund är de 4 dagar gamla och nu börjar de faktiskt se ut som settrar och inte riktigt lika mycket som flodhästar. Vi väntar dock fortfarande på att nosarna ska bli svarta.

Vi återkommer snart igen med lite fler bilder och lägesrapport!!

 

 

5 april - SAMBA HAR VARIT PÅ ULTRALJUD!

Nu är det bekräftat att vår lilla Samba väntar smått. Vi åkte till veterinären på onsdagsmorgon och veterinären hittade valpar direkt utan att behöva leta en sekund. Nu är det bara att vänta på att magen ska växa, Samba beter sig så dräktig som bara en settertik kan. Hon är trött och HUNGRIG hela tiden och tycker att de andra hundarna är ganska ointressanta.

Vi är så glada över att äntligen ha en kull med valpar att se fram emot och vecka 18 kan inte komma snabbt nog!

VALPAR VÄNTAS V18

Vår älskade Samba (Dubliner Marzipan) har haft en träff med min favoritkille Mio (Dubliner Mac Mio). Vi tror mycket på denna kombination dels pga att de två kan komma att komplettera varandra på många bra sätt. Valet av hane var denna gång inte svårt alls. Mio är en hund som jag verkligen dyrkar både till sättet och utseendet. Han har allt jag vill ha hos en hane till Samba, fantastiska rörelser, vacker tjock och mörk päls, ett härligt temperament, mycket bra konstruktion och topline. Väl värt att nämna är Mios syskonskaras HD statistik där nio är röntgade med resultatet A eller B. Mios starka egenskaper kombinerat med Sambas topline och kropp, färg, vinklar, de underbara mandelformade ögonen och hennes fantastiskt roliga temperament är som sagt en kombination som vi tror kan bli mycket bra. Att båda hundarna ligger oss varmt om hjärtat kanske ni förstår vid det här laget och snart hoppas vi på att höra ljudet av små tassar igen!

 

Dubliner Marzipan (Samba)
 
Dubliner Mac Mio (Mio)
 

 

ÄNNU ETT ÅR HAR GÅTT...OCH NU ÄR VI ÄNDA IN PÅ FEBRUARI 2010?!

Tiden går fort och vips så har man redan avverkat en och en halv månad av det nya året. Vår hemsida har vi inte uppdaterat på flera månader men nu hoppas vi få liv på sidan igen! Vi började år 2010 med att fira vår Rico som fyllde OTROLIGA 13 år!! Även detta år firades vår gamling med god pannkakstårta och paket, som togs emot med stor glädje.

Rico är mycket sugen på tårtan!

Ett gäng mycket koncentrerade hundar...det görs tårta här!
 
 
Det har också snöat för ovanlighetens skull här i Göteborg och snön har legat kvar på backen länge. Hundarna älskar att springa och rulla sig i snön i skogen, så vi har haft många härliga skogspromenader denna vinter. Även gammelmannen följer med, trots sin höga ålder och sina skraltiga ben, och vi är så glada för varje dag vi får med denne underbare hund! Häromdagen bestämde han sig för att fälla ett träd..inte ett särskilt tjockt träd, men ändock ett träd. Han höll på LÄNGE men gav sig inte förrän det var av. Det var en underbar syn att få se den gamle bli som en unghund igen! De andra hundarna förstod först inte vad han höll på med men efter ett tag anslöt sig Amigo till brottet!
 
 
 
 
 
 
 
Resultatet!!
 
Här delar vi broderligt på bytet! Paloma i bakgrunden har missat allt, hon har skuttat omkring själv  med en egen pinne!
 
Amigo
 
Så vad väntar oss år 2010?
Vi har bestämt oss för att ta det lugnt med tävlandet detta år...vi kommer inte att flacka runt i land och rike, utan vi tar en paus för att återkomma starkt igen 2011. Vad vi däremot tänkt göra i år är att para vår underbara Samba nu till våren. Jag lovar att uppdatera sidan oftare också så håll utkik efter oss...vi hoppas att kunna komma med goda nyheter här framöver!