Uppfödning av Irländsk Röd Setter

 

 

 

2008-01-25

När Rico fyllde 11 så upptäckte jag och min dåvarande sambo Petter att Rico började bli väldigt intresserad av grönsaker. Detta roade oss förstås, och Petter skrev en liten text angående detta. Läs och njut, för texten beskriver vår Rico på pricken!

 

Hej Hund

 -Om du undrar så är det Rico du heter. Du har liksom börjat slira lite på sistone så du kanske behöver påminnas med jämna mellanrum. Och ja, vi har träffats. Jag är husse sedan 11 år. 

Rico har alltid med råge uppfyllt schablonbilden av en irländsk röd setter. Vacker, fåfäng, glad, sprallig, lekfull samt näst intill kriminellt enveten. Tyvärr har alltid denna bilden även återspeglats när det kommer till mat. Att få hunden att äta har alltid varit mer eller mindre ett problem till husse och mattes ständiga oro och irritation. Vid tillfällen då magerheten och matvägran varit som allra värst, har vi ibland tvingats till desperata metoder. Ett tag dög inget mindre än att vi blandade rått kött med halvfoder och rent ister, för att forma till små foderbollar vilka vi aptitligt serverade på marinblå höganästallrikar. Kulmen nåddes dock när vi som sista utväg en gång smaksatte maten med handkräm som han alltid varit väldigt förtjust i. Det tricket funkade dock inte.

Lever, skaldjur, pannkakor samt fettet som blir över när man rensar en fläskfilé. Sånt har gått hem genom åren även om han emellanåt även har kunnat tröttna på det om det serverats för ofta. Skulle man någon gång ge honom ett stycke grönsak eller frukt, så har man fått tillbaka en sårad min för att sedan behandlas med the silent treatment i flera dagar. Så kränkt har han blivit. Kräsen är bara förnamnet.

Döm då av vår förvåning när hundkraken plötsligt stjäl en melon! Vi hundfolk har en tendens att förmänskliga våra älsklingars beteende och känslor. Så man skulle kunna tro att Rico plötsligt har ryckts med i den globala oron över klimatförändringarnas åverkan på planeten för kommande generationers räkning. Eller så har han med tilltagande styrka reagerat på djurhållningen både inom och utom EU´s gränser. Är det därför han älskar melon, knaprar morötter som vore det ett färskt märgben och sitter i köket och råtigger för mer ångkokt broccoli? För vegetarian har han blivit oavsett. I själva verket är den förmänskligade förklaringen ännu mer mänsklig. Rico har blivit gubben som plötsligt börjar röka efter 30 års uppehåll, gumman som borstar håret med tandborsten och sedan beställer taxi ”hem” till det hus hon inte bott i på 40 år. Rico har blivit senildement. En väldigt charmig sådan och om det är så du vill ha det, så kommer du under din sista tid i livet få så mycket frukt och grönt du önskar bortsett från de för hundar, giftiga vindruvorna och russinen. 

Och om du undrar, så är det fortfarande Rico du heter.

//Petter (din husse)